Hem / Forskning / Benchmarking-analys av föreningsstadgar

Jämförande Analys av Föreningsstadgar

En omfattande genomgång av sex studentorganisationers stadgar för att vägleda arbetsgruppens arbete med att skriva våra egna stadgar

Innehållsförteckning

1. Översikt av organisationer

Denna rapport analyserar stadgarna för sex olika student- och ungdomsorganisationer, varav fyra är federationer av medlemsorganisationer och två är lokala föreningar vid enskilda universitet.

Federation

LSU - Landsrådet för Sveriges barn- och ungdomsorganisationer

Land: Sverige | Språk: Svenska | Omfattning: 80+ medlemsorganisationer

LSU är en nationell federation av barn- och ungdomsorganisationer i Sverige med bred representation från olika sektorer. Organisationen har en komplex styrningsstruktur med proportionell representation baserad på medlemsstorlek.

Mer information om LSU (Kommer snart) →

Federation

SFS - Sveriges Förenade Studentkårer

Land: Sverige | Språk: Svenska | Omfattning: Nationell studentkårsfederation

SFS är den nationella federationen för studentkårer vid svenska universitet och högskolor. Organisationen har en omfattande och detaljerad stadga på 17 sidor med tydliga roller för ledning och regionala representanter.

Mer information om SFS (Kommer snart) →

Federation

FOSIS - Federation of Student Islamic Societies

Land: Storbritannien & Irland | Språk: Engelska | Etablerad: 1963

FOSIS är en etablerad federation av islamiska studentföreningar med över 60 års erfarenhet. Organisationen använder Single Transferable Vote (STV) för sina val och har en National Executive Committee med 14 medlemmar.

Mer information om FOSIS →

Federation

MSA Netherlands - MSA Nederlands

Land: Nederländerna | Språk: Engelska/Nederländska | Omfattning: Nationell federation

MSA Netherlands är en federation av islamiska studentföreningar i Nederländerna. En unik aspekt är deras Supervisory Board (Raad van Toezicht) som ger ytterligare tillsyn och vägledning.

Mer information om MSA Netherlands →

Lokal förening

LUMS - Lund University Muslim Students

Land: Sverige | Språk: Engelska | Omfattning: Lunds universitet

LUMS är en lokal muslimsk studentförening vid Lunds universitet. De använder en co-president modell med manliga och kvinnliga ordföranden som standard, vilket främjar jämställdhet i ledningen.

Mer information om LUMS (Kommer snart) →

Lokal förening

MSGU - Muslimska Studenter vid Göteborgs Universitet

Land: Sverige | Språk: Svenska | Grundad: 2018

MSGU är en lokal muslimsk studentförening vid Göteborgs universitet, grundad 2018 (tidigare Islamiska Gruppen). De har ett unikt Alumni råd som ger rådgivning och stöd till den aktiva föreningen.

Mer information om MSGU (Kommer snart) →

2. Organisationstyp och räckvidd

Organisation Typ Geografisk räckvidd Medlemmar Fokus
LSU Federation Nationell (Sverige) 80+ ungdomsorganisationer Brett - barn och ungdom
SFS Federation Nationell (Sverige) Studentkårer vid universitet Högskoleutbildning och studentsociala frågor
FOSIS Federation Nationell (UK & Irland) Islamiska studentföreningar Muslimska studenter
MSA Netherlands Federation Nationell (Nederländerna) Islamiska studentföreningar Muslimska studenter
LUMS Lokal förening Ett universitet (Lund) Individuella studenter Muslimska studenter vid Lunds universitet
MSGU Lokal förening Ett universitet (Göteborg) Individuella studenter Muslimska studenter vid Göteborgs universitet

Viktiga insikter om organisationstyper

  • Federationer vs. Lokala föreningar: Fyra av sex organisationer är federationer där medlemmarna är föreningar, inte individer. Detta är den modell som är mest relevant för arbetsgruppen.
  • Medlemskap för organisationer: I federationsmodellen (LSU, SFS, FOSIS, MSA Netherlands) är medlemmarna själva föreningar som behåller sin autonomi.
  • Svenska federationsmodeller: Både LSU och SFS ger värdefulla exempel på hur federationer fungerar inom svensk juridisk kontext.
  • Lokala föreningar som referens: LUMS och MSGU visar hur individuella MSA:er (som skulle bli medlemmar i vår federation) är strukturerade.

3. Styrningsstrukturer

Styrningsstrukturer varierar betydligt mellan federationer och lokala föreningar, men några gemensamma element finns:

Huvudsakliga styrningsorgan

Organisation Högsta beslutande organ Verkställande organ Övriga organ
LSU Rådet (80+ organisationer med proportionell representation) Styrelse (9 ledamöter) Styrgrupp, Valberedning, Revisorer
SFS Fullmäktige (delegater från medlemskårer) Styrelse (Ordförande, Vice ordförande högre utbildning, Vice ordförande yrkeshögskola, Regionordförande) Valberedning, Revisorer, Arbetsgrupper
FOSIS Annual General Meeting (AGM) National Executive Committee (14 medlemmar: President, VP Education, VP Welfare, Regional Chairs, etc.) Trustees, Standing Committees, Working Groups
MSA Netherlands General Assembly (medlemsföreningar) Board (Styrelse) Supervisory Board (Raad van Toezicht), Advisory Council
LUMS General Meeting (medlemmar) Board (Co-presidents M/F, Vice president, Treasurer, Secretary, etc.) Revisorer
MSGU Årsmöte (medlemmar) Styrelse (Ordförande, Kassör, Sekreterare, Ledamöter) Alumni råd (rådgivande), Revisorer

Styrelsens storlek och sammansättning

LSU

9 ledamöter i styrelsen:

  • Ordförande
  • Vice ordförande
  • 7 övriga ledamöter

Valda av Rådet för 1 år

SFS

Variabel storlek:

  • Ordförande
  • VP Högre utbildning
  • VP Yrkeshögskola
  • Regionordförande (varierar)

Heltidsarvoderade poster

FOSIS

14 ledamöter i National Executive:

  • President
  • VP Education
  • VP Welfare
  • Regional Chairs (flera)
  • Women's Officer
  • International Students' Officer

MSA Netherlands

Board + Supervisory Board:

  • Board (verkställande)
  • Supervisory Board (tillsyn)

Tvåskiktsmodell för governance

LUMS

Co-president modell:

  • Male Co-president
  • Female Co-president
  • Vice President
  • Treasurer
  • Secretary
  • Övriga ledamöter

MSGU

Traditionell svensk modell:

  • Ordförande
  • Kassör
  • Sekreterare
  • Ledamöter

+ Alumni råd (rådgivande)

💡 Rekommendation för arbetsgruppen

För en nationell federation av muslimska studentföreningar bör styrelsen inkludera:

  • Ordförande (heltid eller deltid beroende på resurser)
  • Vice ordförande eller generalsekreterare
  • Regionala representanter (speglar SFS och FOSIS modeller)
  • Funktionsspecifika roller (t.ex. utbildningsansvarig, välbefinnandeansvarig)
  • Övervägande av jämställdhetsaspekter (inspirerat av LUMS co-president modell)

En styrelse på 7-11 ledamöter verkar vara standard för federationer av denna typ.

4. Medlemsmodeller

Medlemsmodeller skiljer sig fundamentalt mellan federationer och lokala föreningar:

Federationsmedlemskap (organisationer som medlemmar)

LSU - Tvåstegs medlemskap

Fullvärdiga medlemmar:

  • Måste vara rikstäckande eller ha minst 1000 individuella medlemmar
  • Demokratiskt styrda med stadgar
  • Bedriver verksamhet för barn och ungdomar (max 25 år)
  • Full rösträtt i Rådet med proportionell representation

Anslutna medlemmar:

  • Utvecklingsspår för mindre eller nya organisationer
  • Begränsad rösträtt
  • Kan utvecklas till fullvärdiga medlemmar

SFS - Studentkårsmedlemskap

Krav för medlemskap:

  • Måste vara en studentkår vid svenskt lärosäte
  • Demokratiskt styrd organisation
  • Verkar för studenters intressen
  • Betalar medlemsavgift baserat på antal representerade studenter

Representation: Delegater till Fullmäktige baserat på medlemsantal

FOSIS - Islamic Societies

Medlemmar: Islamic Societies vid universitet och högskolor i UK och Irland

Krav:

  • Måste vara en islamisk studentförening vid ett lärosäte
  • Verkar för muslimska studenters intressen
  • Följer FOSIS:s värderingar och konstitution

Representation: Delegater till AGM från varje medlemsförening

MSA Netherlands - Association Membership

Medlemmar: Islamiska studentföreningar i Nederländerna

Princip: "Members are associations, not individuals"

Rösträtt: Varje medlemsförening har rösträtt i General Assembly

Lokalt medlemskap (individuella studenter som medlemmar)

LUMS

Medlemskap:

  • Öppet för alla studenter vid Lunds universitet
  • Medlemsavgift per termin eller år
  • Rösträtt vid General Meetings

MSGU

Medlemskap:

  • Öppet för studenter vid Göteborgs universitet
  • Medlemsavgift fastställs av årsmöte
  • Rösträtt vid årsmöte
  • Alumni kan bli rådgivande medlemmar

Viktiga lärdomar om medlemskap

  • Federationer har organisationer som medlemmar: Alla fyra federationerna (LSU, SFS, FOSIS, MSA Netherlands) har föreningar/kårer som sina medlemmar, inte individuella personer.
  • Tvåstegs medlemskap: LSU:s modell med fullvärdiga och anslutna medlemmar kan vara användbar för att inkludera både etablerade och nya MSA:er.
  • Objektiva kriterier: Tydliga, mätbara kriterier för medlemskap (antal medlemmar, demokratisk styrning, etc.) är viktigt.
  • Medlemsavgifter: De flesta federationer har medlemsavgifter baserade på storlek eller resurser hos medlemsorganisationen.

💡 Rekommendation för arbetsgruppen

Baserat på analys av dessa stadgar bör vår nationella federation:

  • Ha MSA:er som medlemmar, inte individuella studenter
  • Överväga tvåstegs medlemskap (fullvärdigt och etableringsmedlemskap) liknande LSU
  • Sätta objektiva kriterier för medlemskap (t.ex. demokratiska stadgar, verksam vid svenskt lärosäte, fokus på muslimska studenter)
  • Implementera proportionell representation eller "en förening, en röst" modell
  • Ha en medlemsavgift som kan skalas efter föreningens storlek

5. Beslutsprocesser och röstning

Beslutsprocesser och röstningsmetoder varierar mellan organisationerna, men några gemensamma principer framträder:

Organisation Röstningsmetod Kvotering för viktiga beslut Representation
LSU Proportionell representation med mandatberäkning baserad på medlemsantal 2/3 majoritet för stadgeändringar Matematisk formel för mandatfördelning: större organisationer får fler mandat
SFS Delegater från medlemskårer röstar i Fullmäktige 2/3 majoritet för stadgeändringar; 3/4 för upplösning Proportionell efter antal representerade studenter
FOSIS Single Transferable Vote (STV) för personval; enkel majoritet för policy 2/3 majoritet för konstitutionella ändringar Delegater från varje medlemsförening
MSA Netherlands En förening, en röst vid General Assembly 2/3 eller 3/4 majoritet för stora beslut Demokratisk - varje medlemsförening har lika rösträtt
LUMS Enkel majoritet för de flesta beslut 2/3 majoritet för stadgeändringar En medlem, en röst
MSGU Enkel majoritet för de flesta beslut 2/3 majoritet för stadgeändringar En medlem, en röst

Detaljerad analys av röstningssystem

Proportionell representation (LSU, SFS)

Fördelar:

  • Större organisationer får mer inflytande
  • Speglar faktisk medlemsbas
  • Rättvist baserat på storlek

Nackdelar:

  • Kan marginalisera mindre föreningar
  • Mer komplex att administrera

En förening, en röst (MSA Netherlands)

Fördelar:

  • Demokratiskt - alla föreningar lika
  • Enkelt att förstå och implementera
  • Skyddar mindre föreningar

Nackdelar:

  • En liten förening har samma inflytande som en stor
  • Speglar inte verklig medlemsbas

Single Transferable Vote (FOSIS)

Fördelar:

  • Mer proportionell representation
  • Eliminerar "slösade" röster
  • Främjar bredare stöd för kandidater

Användning:

  • Främst för personval (styrelseledamöter)
  • Kräver digital röstning eller god administration

Kvalificerade majoriteter

Nästan alla organisationer kräver kvalificerade majoriteter (2/3 eller 3/4) för viktiga beslut:

💡 Rekommendation för arbetsgruppen

För beslutsfattande i vår federation bör vi överväga:

  • Hybridmodell för rösträtt: Antingen "en förening, en röst" för enkelhet, eller proportionell representation för att spegla verklig medlemsbas. LSU:s modell med matematisk mandatfördelning kan vara för komplex.
  • Kvalificerade majoriteter: 2/3 majoritet för stadgeändringar, 3/4 för upplösning (standard i svensk föreningsrätt)
  • STV för personval: Överväga Single Transferable Vote för styrelseledamotval om teknisk kapacitet finns
  • Skyddsmekanism för minoriteter: Säkerställ att mindre föreningar inte helt marginaliseras om proportionell röstning används

6. Möten och frekvens

Alla organisationer har reglerade mötesstrukturer med varierande frekvens:

Organisation Årsmöte/AGM Styrelsemöten Övriga möten
LSU Rådsmöte minst 1 gång per år Styrelsen sammanträder löpande Styrgrupp möts regelbundet
SFS Fullmäktige minst 2 gånger per år Styrelsen sammanträder löpande (ofta heltidsarvoderade) Arbetsgrupper och kommittéer
FOSIS Annual General Meeting (AGM) 1 gång per år National Executive möts månatligen Regional möten, Standing Committees
MSA Netherlands General Assembly minst 1 gång per år Board möts regelbundet Supervisory Board möten
LUMS General Meeting minst 2 gånger per termin Board möts minst 1 gång per månad Extra möten vid behov
MSGU Årsmöte 1 gång per år (typiskt höst) Styrelsen möts regelbundet Alumni råd möten, extra möten

Svensk juridisk kontext

Krav enligt svensk föreningsrätt

Enligt svensk praxis och Skatteverkets riktlinjer måste ideella föreningar:

  • Hålla årsmöte minst en gång per år - detta är det högsta beslutande organet
  • Kalla till årsmöte med viss framförhållning - typiskt 2-4 veckor
  • Ha dagordning för årsmöte som minst inkluderar:
    • Val av mötesordförande och sekreterare
    • Godkännande av dagordning
    • Ekonomisk rapport och revision
    • Val av styrelse och revisorer
    • Fastställande av budget och medlemsavgift
  • Föra protokoll från alla möten

Både LSU och SFS följer dessa svenska konventioner noga i sina stadgar.

Mötesfrekvens - jämförelse

Årsmöten/AGM

Standard: 1 gång per år (minimum enligt svensk lag)

SFS undantag: 2 gånger per år (mer aktivt)

LUMS undantag: 2 gånger per termin (lokal förening med högre aktivitet)

Styrelsemöten

Federationer: Kontinuerligt, ofta månatligen

Lokala föreningar: 1 gång per månad (LUMS), eller efter behov

Professionella organisationer (SFS): Löpande (heltidsarvoderade)

Extra möten

Alla organisationer tillåter extra möten som kan kallas vid behov:

  • På styrelsens initiativ
  • På begäran av viss andel medlemmar (typiskt 10-20%)
  • Vid akuta situationer

💡 Rekommendation för arbetsgruppen

För vår nationella federation bör vi:

  • Årsmöte: Minst 1 gång per år (lagkrav), eventuellt 2 gånger (höst och vår) som SFS för högre aktivitet
  • Styrelsemöten: Månatligen eller varannan månad beroende på om posterna är arvoderade eller ideella
  • Digital deltagande: Överväg möjlighet till digital närvaro vid möten för geografisk inkludering
  • Extra möten: Möjlighet att kalla extra möte på begäran av 10-20% av medlemsföreningarna
  • Protokoll: Strikt protokollföring enligt svenska konventioner

7. Unika särdrag och innovationer

Varje organisation har unika element som kan inspirera vår egen stadgeprocess:

LSU: Mandatfördelning

LSU använder en matematisk formel för att beräkna hur många mandat (röster) varje medlemsorganisation får baserat på deras medlemsantal. Detta ger en balanserad proportionell representation där stora organisationer har mer inflytande men inte dominerar helt.

Lämpligt för: Federationer med stora variationer i medlemsorganisationernas storlek

SFS: Heltidsarvoderade poster

SFS har flera heltidsarvoderade poster (ordförande, vice ordföranden, regionordföranden). Detta möjliggör professionell drift av federationen och kontinuitet i arbetet.

Lämpligt för: Mogna federationer med tillräckliga ekonomiska resurser

FOSIS: Single Transferable Vote

FOSIS använder STV (Single Transferable Vote) för styrelseledamotval. Detta system ger mer proportionell representation och säkerställer att valda kandidater har brett stöd.

Lämpligt för: Organisationer som vill ha demokratiskt robusta valsystem

FOSIS: Regionala strukturer

FOSIS har Regional Chairs som representerar olika geografiska regioner (North, South, Scotland, etc.) i National Executive. Detta säkerställer geografisk representation.

Lämpligt för: Nationella federationer med geografisk spridning

MSA Netherlands: Supervisory Board

MSA Netherlands har en Supervisory Board (Raad van Toezicht) som ger ytterligare tillsyn och vägledning till Board. Detta är en "two-tier governance" modell.

Lämpligt för: Organisationer som vill ha extra governancelager för accountability

LUMS: Co-President modell

LUMS har en co-president struktur med manlig och kvinnlig ordförande som standard. Detta främjar jämställdhet och ger olika perspektiv i ledarskapet.

Lämpligt för: Organisationer som värdesätter jämställdhet och delat ledarskap

MSGU: Alumni råd

MSGU har ett Alumni råd som ger rådgivning och stöd till den aktiva föreningen. Detta bevarar institutionellt minne och ger kontinuitet.

Lämpligt för: Studentorganisationer med hög omsättning där erfarenhet från tidigare medlemmar är värdefullt

FOSIS: Standing Committees

FOSIS har permanenta kommittéer för specifika områden (Education, Welfare, etc.) som kompletterar National Executive. Detta möjliggör specialisering och djupare arbete.

Lämpligt för: Större organisationer med kapacitet för specialiserade arbetsgrupper

LSU & SFS: Valberedning

Både LSU och SFS har formella valberedningar som nominerar kandidater till styrelseposter. Detta professionaliserar valprocessen.

Lämpligt för: Alla organisationer som vill ha strukturerade och transparenta valprocesser

Inspirerande element för arbetsgruppen

  • Regionala representanter: Som FOSIS och SFS, överväg regionala representanter (Norra, Södra, Mellersta Sverige) i styrelsen
  • Proportionell representation: LSU:s mandatfördelningssystem kan balansera stora och små MSA:ers inflytande
  • Jämställdhetsperspektiv: LUMS co-president modell eller krav på jämställd styrelse
  • Professionalisering: SFS modell med arvoderade poster om ekonomiska resurser finns
  • Alumni-engagemang: MSGU:s Alumni råd kan bevara institutionellt minne
  • Tillsynsmekanism: MSA Netherlands Supervisory Board för extra accountability

8. Viktiga slutsatser och rekommendationer

Sammanfattande slutsatser

Baserat på analys av sex organisationers stadgar - från svenska federationer (LSU, SFS) till internationella muslimska studentfederationer (FOSIS, MSA Netherlands) och lokala MSA:er (LUMS, MSGU) - har vi identifierat nyckelprinciper för vår egen stadgeprocess

Huvudsakliga lärdomar

1. Federationsmodell är standard

Alla fyra relevanta jämförelsefederationer (LSU, SFS, FOSIS, MSA Netherlands) har organisationer som medlemmar, inte individer. Detta bevarar lokala MSA:ers autonomi samtidigt som det skapar en gemensam nationell plattform.

Rekommendation: Våra medlemmar ska vara MSA:er, inte individuella studenter.

2. Tydlig styrningsstruktur krävs

Alla organisationer har tydlig separation mellan högsta beslutande organ (årsmöte/råd/fullmäktige) och verkställande organ (styrelse). Svensk lag kräver båda.

Rekommendation: Årsmöte som högsta organ, styrelse som verkställande, tydliga roller och ansvar.

3. Kvalificerade majoriteter skyddar stabilitet

Alla organisationer kräver 2/3 majoritet för stadgeändringar och ofta 3/4 för upplösning. Detta skyddar mot hastiga eller kortsiktiga beslut.

Rekommendation: 2/3 majoritet för stadgeändringar, 3/4 för upplösning (svensk standard).

4. Medlemskriterier måste vara objektiva

LSU och SFS har tydliga, mätbara kriterier för medlemskap. Detta säkerställer transparens och rättvisa.

Rekommendation: Objektiva kriterier som demokratiska stadgar, verksam vid svenskt lärosäte, fokus på muslimska studenter.

5. Representation kan balanseras

Både "en förening, en röst" (MSA Netherlands) och proportionell representation (LSU, SFS) har för- och nackdelar. En hybridlösning kan vara bäst.

Rekommendation: Överväg "en förening, en röst" initialt för enkelhet, med möjlighet att utveckla proportionell representation senare.

6. Regionala strukturer ger geografisk balans

FOSIS och SFS båda har regionala representanter i sina styrelser. Detta är viktigt för ett geografiskt spritt land som Sverige.

Rekommendation: Inkludera regionala representanter (Nord, Syd, Mellan Sverige) i styrelsen.

7. Jämställdhet bör integreras

LUMS co-president modell och FOSIS Women's Officer visar olika sätt att säkerställa jämställdhet i ledarskap.

Rekommendation: Överväg jämställdhetskrav i stadgarna (t.ex. minst 40% av båda könen i styrelsen).

8. Kontinuitet genom institutionellt minne

MSGU:s Alumni råd och professionella valberedningar (LSU, SFS) hjälper till att bevara kunskap och erfarenhet.

Rekommendation: Formell valberedning och möjligen rådgivande råd med erfarna före detta ledare.

Konkret vägledning för stadgearbetet

📋 Stadgestruktur baserad på benchmarking

Baserat på denna analys bör våra stadgar inkludera följande avsnitt:

§1 Ändamål och värderingar

  • Tydlig definition av organisationens syfte
  • Värderingar och principer (kan inkludera islamiska värderingar)

§2 Medlemskap

  • Definition: MSA:er vid svenska lärosäten är medlemmar
  • Objektiva kriterier för medlemskap
  • Ev. tvåstegs medlemskap (fullvärdigt och etableringsmedlemskap)
  • Medlemsrättigheter och skyldigheter
  • Medlemsavgifter

§3 Organisation - Årsmöte

  • Årsmöte som högsta beslutande organ
  • Sammankallande, dagordning, frekvens (minst 1 gång/år)
  • Röstningsregler (en förening, en röst eller proportionell)
  • Kvalificerade majoriteter (2/3 för stadgeändringar)

§4 Organisation - Styrelse

  • Styrelsens sammansättning (7-11 ledamöter rekommenderat)
  • Roller: Ordförande, Vice ordförande, Sekreterare, Kassör
  • Regionala representanter (Nord, Syd, Mellan)
  • Funktionsspecifika roller (Utbildningsansvarig, Välbefinnandeansvarig, etc.)
  • Mandatperiod (1-2 år)
  • Jämställdhetskrav

§5 Revisorer och Valberedning

  • Val av revisorer (krävs enligt svensk lag)
  • Valberedning för att nominera kandidater

§6 Ekonomi

  • Medlemsavgifter och finansieringskällor
  • Ekonomiskt år
  • Firmateckning (två styrelseledamöter i förening)
  • Budgetgodkännande av årsmöte

§7 Stadgeändring och upplösning

  • 2/3 majoritet för stadgeändringar
  • 3/4 majoritet för upplösning
  • Procedur för att hantera tillgångar vid upplösning

Nästa steg för arbetsgruppen

Fas 1: Konceptualisering

Aktuell fas

Använd denna benchmarking-rapport för att diskutera och besluta om:

  • Federationsmodell bekräftad
  • Medlemskap: en förening, en röst eller proportionell?
  • Styrelsesammansättning: vilka roller behövs?
  • Regionala strukturer: hur definierar vi regioner?

Fas 2: Utkast till stadgar

Nästa steg

Baserat på beslut från Fas 1:

  • Använd LSU och SFS som huvudsakliga svenska mallar
  • Anpassa FOSIS/MSA Netherlands element för muslimsk kontext
  • Integrera unika element (regionala representanter, jämställdhet, etc.)
  • Säkerställ svensk juridisk efterlevnad

Fas 3: Konsultation och feedback

Framtida fas

Cirkulera utkast till stadgar:

  • Alla potentiella medlems-MSA:er (15-20 föreningar)
  • Juridisk expert med erfarenhet av svensk föreningsrätt
  • Eventuellt etablerade organisationer (LSU, FIFS) för feedback

Fas 4: Finalisering och godkännande

Framtida fas

Formellt godkännande:

  • Inkorporera feedback från konsultation
  • Juridisk granskning av slutlig version
  • Godkännande vid bildandemöte med alla grundande MSA:er
  • Registrering hos Skatteverket

Slutord

Denna benchmarking-analys visar att det finns etablerade modeller för federationer av studentorganisationer, både i Sverige (LSU, SFS) och internationellt bland muslimska studentorganisationer (FOSIS, MSA Netherlands). Genom att kombinera det bästa från dessa modeller - svensk juridisk efterlevnad, federerad autonomi, demokratiskt beslutsfattande, och specifika särdrag som regionala strukturer och jämställdhet - kan arbetsgruppen skapa stadgar som är både juridiskt solida och praktiskt funktionella.

Viktigast av allt: Stadgarna måste spegla medlems-MSA:ernas behov och värderingar. Använd denna rapport som grund, men låt processen vara deltagande och konsultativ.

Vidare läsning

Organisationsspecifik information

Arbetsgruppens resurser

Externa referenser